Tottenham klarar kontraktet – undvek historiskt fiasko efter seger mot Everton
Tottenham spelar i Premier League även säsongen 2026/27. På säsongens sista dag höll Londonklubben för trycket och besegrade Everton med 1–0 hemma på Tottenham Hotspur Stadium – ett resultat som säkrade kontraktet och satte punkt för en av klubbens mörkaste ligasäsonger i modern tid.
Inför avspark var läget prekärt. Spurs gick in i omgången bara två poäng före nedflyttningsstrecket och behövde minst en poäng för att inte riskera att bli beroende av andra resultat. Att en klubb av Tottenhams storlek ens stod inför ett nedflyttningshot på sista speldagen var i sig en av säsongens största överraskningar.
Matchen mot Everton blev dock ingen uppvisning – utan ett nervkrig.
Efter en första halvlek där hemmalaget skapade mest kom avgörandet strax före paus. João Palhinha höll sig framme efter en hörna och satte dit 1–0, ett mål som skulle visa sig väga oerhört tungt.
I andra halvlek växte osäkerheten. Everton tog mer boll, Tottenham sjönk längre ned i banan och publiken följde samtidigt utvecklingen i bottenstriden på andra arenor. Men Spurs stod emot.
När slutsignalen kom handlade det mindre om glädje än om lättnad.
Från toppambitioner till överlevnad
Att Tottenham behövde spela för sin existens i högstaligan på säsongens sista dag säger mycket om hur turbulent året varit. Klubben har haft en kaotisk säsong med tränarbyten, skadeproblem och en ligaplacering långt under förväntningarna. Roberto De Zerbi kom in under säsongen för att försöka stabilisera laget – och lyckades till slut få Spurs över mållinjen.
Tottenham har inte spelat utanför den engelska högstaligan sedan slutet av 1970-talet. Under flera veckor fanns det ändå en reell risk att klubben skulle falla ned i Championship – ett scenario som få hade trott möjligt för bara några år sedan, när Spurs spelade Champions League-final och etablerade sig som ett av Premier Leagues mest profilerade lag.
Nu är katastrofen avvärjd.
Men även om kontraktet är säkrat lär 1–0 mot Everton inte ses som ett triumfögonblick i norra London – snarare som början på ett självrannsakande som kan prägla hela sommaren.